Jag kommer sakna dig Emma!
Ja, jag har ju en ny mobil! Äntligen för min gamla (Nokia 5230) som inte riktigt gjorde som jag ville utan levde ett helt eget liv. Två år gammal ungefär och helt totalt slutkörd. Tappad ja... MASSOR MED GÅNGER! Men nu har jag en HTC Desire S och den är jättebra (tycker jag ivarjefall).
Ida den 8:onde var det ju skolavslutning och jag grät som en gris! Det var sjukt jobbigt! Den sista låten (Den blomstertid nu kommer) var jag inte alls entusiastisk på och sjöng halvt. Några ur min gamla klass (känns skitkonstigt att säga så!!!!) plus jag själv då förstås höll tal för några av de viktigaste personerna under vår skolgång. Jag och L.N höll tal om vår lärare Emma. Jag trodde att jag skulle börja grina men jag började skratta istället. Fia (BÄSTISEN :)) höll tal om vår gymnastiklärare och det s.k "städteamet" i vår skola. Men när Emma skulle hålla tal för oss sprack det för mig. Och hon hade inte ens hunnit ända fram till podiet än. Och typ det första hon sa var: "Men, sluta nu josse"
Och jag kunde bara inte hålla mig. Det var allvarligt SKITJOBBIGT!! Jag kommer ju typ ine få träffa my old class anymore! Jättesorgligt ju!
Jag gav Emma en ljushållare typ och en halsband med en ängel på. Jag hade sen skrivit TYP en dikt till henne på engelska dock: " A guardian angel to guard you to the right decisions (?) in life. No matter what you do i will always love you". Och hon verkade bli jätteglad när jag gav påsen till henne. Sen gav jag också ett halsband till Fia. Hon och jag var ju på loppis förut ni kommer ihåg? Och då stod hon och glodde på det (jag också iochförsig) på ett blomavbildat halsband grönt (ljusgrönt) och typ en sten i mitten. Fia verkade bli superglad när hon såg att jag kom ihåg det. NI vet det är ju inte mycket jg kommer ihåg.
Men nu när skolavslutningen som man längtat efter så mycket väl har kommit så gick det för fort. Det känns konstigt att säga det här men, jag vill tillbaka till skolan på måndag. Det känns som om jag inte blev klar där. Och mestav allt jag kommer aldrig glömma Emma och hennes undebara stunder. Jag vill liksom ta henne med mig, även dast jag vet att det inte går. Men det är bara det att jag kommer sakna henne så himla mycket. Och jag måste bara försöka hantera det. Även fast det känns ganska omöjligt nu... (fia, kommer aldrig glömma dig heller!) ÄLSKAR ER BÅDA!
/ Josse
Ida den 8:onde var det ju skolavslutning och jag grät som en gris! Det var sjukt jobbigt! Den sista låten (Den blomstertid nu kommer) var jag inte alls entusiastisk på och sjöng halvt. Några ur min gamla klass (känns skitkonstigt att säga så!!!!) plus jag själv då förstås höll tal för några av de viktigaste personerna under vår skolgång. Jag och L.N höll tal om vår lärare Emma. Jag trodde att jag skulle börja grina men jag började skratta istället. Fia (BÄSTISEN :)) höll tal om vår gymnastiklärare och det s.k "städteamet" i vår skola. Men när Emma skulle hålla tal för oss sprack det för mig. Och hon hade inte ens hunnit ända fram till podiet än. Och typ det första hon sa var: "Men, sluta nu josse"
Och jag kunde bara inte hålla mig. Det var allvarligt SKITJOBBIGT!! Jag kommer ju typ ine få träffa my old class anymore! Jättesorgligt ju!
Jag gav Emma en ljushållare typ och en halsband med en ängel på. Jag hade sen skrivit TYP en dikt till henne på engelska dock: " A guardian angel to guard you to the right decisions (?) in life. No matter what you do i will always love you". Och hon verkade bli jätteglad när jag gav påsen till henne. Sen gav jag också ett halsband till Fia. Hon och jag var ju på loppis förut ni kommer ihåg? Och då stod hon och glodde på det (jag också iochförsig) på ett blomavbildat halsband grönt (ljusgrönt) och typ en sten i mitten. Fia verkade bli superglad när hon såg att jag kom ihåg det. NI vet det är ju inte mycket jg kommer ihåg.
Men nu när skolavslutningen som man längtat efter så mycket väl har kommit så gick det för fort. Det känns konstigt att säga det här men, jag vill tillbaka till skolan på måndag. Det känns som om jag inte blev klar där. Och mestav allt jag kommer aldrig glömma Emma och hennes undebara stunder. Jag vill liksom ta henne med mig, även dast jag vet att det inte går. Men det är bara det att jag kommer sakna henne så himla mycket. Och jag måste bara försöka hantera det. Även fast det känns ganska omöjligt nu... (fia, kommer aldrig glömma dig heller!) ÄLSKAR ER BÅDA!
/ Josse
Kommentarer
Postat av: S a n n a W i d m a n
HTC Desire S e grejer det :D
Trackback
